lördag 13 mars 2010

Varför?


Undrar så varför min spontana, underliga, härliga, varma och omtänksamma mamma skulle tas ifrån mig. Varför mina barn ska växa upp utan den mormor de älskade så gränslöst. En vecka kvar till begravningen. Kära mamma, om du ändå hade fått uppleva ännu en vår. Det känns som om jag får svårare och svårare att andas för varje dag.

3 kommentarer:

Mot nya tider sa...

Jag känner med dig vännen!I bland är händelser svåra att förstå...

MissJoi sa...

beklagar

Carola sa...

Min pappa dog för ett och ett halvt år sedan. Han var min bästa vän och jag älskar honom gränslöst. Det blir lättare med tiden. Smärtan går inte över, men det blir lättare. Kram.