Jag har en ask den är minst hundra år....den blir bara större ju mer tiden går! Så sjunger Maja i sina alfabetssånger och jag får nog tyvärr vänta närmare hundra år innan min ask växer sig större. En dag var barnen och jag nämligen ute och grävde lite i skogen efter att nogsamt frågat om lov. Med oss hem fick vi en ask och en bok. Vi vattnar och hoppas att de ska ta sig och växa sig stora!
3 kommentarer:
Mmm, askar är så fina! På gården där jag är uppvuxen står en jätte som jag beundrade som barn. Den fick löv sist av alla träd på våren och var kal först på hösten, men däremellan var (är) den gudomlig. Lycka till!
ja, och sen kan du såga ner den och SVARVA... HO..HO...HO...HO
Trött nu? :-) Vi ses imon
kram
Hej!
Jag har en ask på balkongen! Det slår du inte..! Hade växt upp mitt i mammas o pappas grusgång förra sommaren. Var tvungen att rädda den så jag grävde upp den och tog med den hem. Nu har den växt till sig riktigt ordentligt.
Lycka till med din!
Ha det uderbart i sommar och ta det lugnt med stickandet!
Skicka en kommentar