Varför?

Undrar så varför min spontana, underliga, härliga, varma och omtänksamma mamma skulle tas ifrån mig. Varför mina barn ska växa upp utan den mormor de älskade så gränslöst. En vecka kvar till begravningen. Kära mamma, om du ändå hade fått uppleva ännu en vår. Det känns som om jag får svårare och svårare att andas för varje dag.

Julstrumpor!

Idag har jag suttit i Honungsboden och sytt tre härliga julstrumpor, de prickiga är till mina pojkar och den grå till barnens kusin, världens goaste Frank! Killarna längtar redan efter att tomten ska fylla strumporna och det kommer bli supermysigt att ha dem hängandes på tegelmuren precis bredvid kaminen!

Sommarminnen och Rose red!

Efter en trevlig sommar och höst var det nu hög tid att börja blogga igen! Tack alla produktiva bloggare för att ni ger så mycket inspiration! Har den senaste tiden börjat sticka igen och det känns fint, lite ont i fingrarna får jag, men det kanske bara är ovanan! Senaste alstret är den fantastiska Rose Red i ett ganska tunt ullgarn av obestämd sort. Nästa Rose ska bli i vinrött Debbie Bliss Rialto Aran. Längtar efter att börja! Kanske rent utav ska göra det nu!!

Jag har slutat sticka. Helt oväntat och abrupt slutade jag sticka i våras. Glädjen och viljan bara försvann. En liten, liten slipover till underbara Frank är allt jag lyckats knåpa ihop på hela sommaren. Det kändes motigt trots att den var hur enkel som helst, slätstickning i två raka stycken bara. Har massor med garn, mycket alpacka i olika färger men inte vet jag vad jag ska göra av det. Tips tages tacksamt emot!

Förövrigt har sommaren varit fin!

Verner eller Hanna?

Den lilla, lilla hallen har blivit lite större då vi har flyttat en vägg en bit in i vardagsrummet. Garderoberna är på plats, listerna uppe, klinkergolvet ser fint ut. Men nu kommer det stora problemet...Vilka tapeter ska man välja bland de miljoner val som finns? Jag vill ha den stormönstrade mustiga tapeten Hanna, från Boråstapeter. Men maken som är mer realistisk tror inte att vi kommer att vara lika förtjusta i den om femton år och röstar i stället på den betydligt diskretare Verner, från Sandberg. I dag ska det bestämmas....hur ska vi göra?

Min första rya!

Min första och kanske enda rya är knuten. Trots sin lilla storlek tog den nämligen många timmar att knyta... Bilden föreställer en fågel på ett berg och den är inspirerad av en indianmålning jag och min klasskamrat Marie såg i Hopitower vid Grand Canyon, Arizona. Att knyta rya är roligt, men tidsödande. Min lilla rya hamnar kanske på väggen som en tavla och en riktigt stor matta kommer det nog aldrig att bli...

I inlägget "Inspirerad till förvaring" skrev jag om vårt skolprojekt där vi skulle tolka en konstnär, jag valde Bengt Nordenborg från Kareby. Jag arbetade i flera olika material och det blev resulterade i en kruka/skål med helt rund botten i flytspackel, som verkligen är att rekommendera om man vill gjuta någonting. Lätthanterligt och brinner fortare än vanlig betong.

Inspirerad av björkarna i bilderna och tavlan Lövsamlaren blev det en form av korg med rund bottenplatta och täljda björkpinnar, livsfarligt vassa men ganska snygga.

För att symbolisera tryggheten och värmen i bilderna tovade jag ett litet bo av ull som dekorerades med blommor. Hav av blommor syns nämligen ofta på Bengts tavlor.

Det var ett mycket roligt projekt och jag känner mig tillfreds över resultatet!